jag tolkar den här rubriken så att jag väljer ett ögonblick i livet som jag kommer ihåg väldigt mycket, men lägger till ett mer positivt ögonblick också.

det första var för 7 ½ år sedan. min morfar hade en hjärntumör och dessutom blivit förlamad i höger sida då hjärnkirurgen kommit åt något som han inte skulle. iaf.. jag, mamma och min lillasyster var uppe i umeå och hälsade på under en vecka, när vi skulle åka hem så började morfar gråta, och det hade han aldrig gjort förut. två veckor senare somnade han in.

jag vet inte varför jag kommer ihåg det så starkt som jag gör. men det var ett hemsk ögonblick, 9 ½ år gammal och jag förstod; jag skulle aldrig träffa honom igen.


det andra var för lite mindre än två år sen, den 3 december, jag och robin pussades första gången, vi satt på varma gubben och höll varandra i handen och bara såg på varandra, så hände det bara, kände en stöt av värme i hela kroppen.